DAG FJORTON

Jag vet inte varför jag glömmer bort att fota. Jag vet inte varför det som var det enda jag gjorde och som skedde så naturligt hemma glöms bort. Men jag inser varje kväll att jag glömt fota allt fint, att de minnen jag fått bara kommer finnas i mitt huvud. Jag önskar att det gick att beskriva allt, men det hade inte ens gått med bilder. För hur kan ni där hemma någonsin känna det vi känner här? Hur visar man soluppgången kl 06.12 varje morgon, sköldpaddorna som gömmer sig i skalet varje gång man närmar sig, söndagsbrunchen då alla vill ha pannkakor, bussresor med musik på högsta volym, marken som är aska från vulkaner och som färgar gympaskorna röda? 
 
Det går ju liksom inte. 
Men jag gör ett försök:
 
 
Söndagsbrunch
 
 
Frisörsalong
 
 
Världens bästa köp 
 
 
 
Vårt första möte med afrikas wildlife
 
 
 
Affärer som man aldrig vill lämna
Allmänt | | Kommentera |

MIN FÖRSTA VECKA HÄR

KENYA | | Kommentera |

TOI OCH ALLT DÄRIMELLAN

Jambo! (Caroline försöker lära mig swahili..) Denna lördag började internatet med en aktivitetsdag som faktiskt var jätterolig. Annars är inte lekar och aktiviteter min grej men här är allt sånt plötsligt kul.

Skolan sålde ryggsäckar bla och Ellen var pepp på sin!

Sen gick vi till Toi market, men jag lämnade både iPhone och kamera hos vakterna. Tog med andra ord inga bilder. I vanliga fall låter jag bilderna beskriva saker å ting men nu tänker jag att det får bli en detaljerad beskrivning istället.

Toi market alltså :
Vi började med att gå längre än vi fått göra tidigare på gatan. Längs vägen sitter kvinnor och säljer frukt, masaipojkar går bakom sina kor med smala ben, Flipflops och en pinne i handen. Det ligger mycket folk i gräset också, om det är i vilosyfte eller av den anledningen att de inte har någon annanstans att ta vägen vet jag inte. Och sen kom vi fram till marknaden. Det var varmt och fuktigt men det var skönt, som det ska vara på en marknad.
Längst sidan av en väldigt lång gata hängde allt från smycken, skor, väskor, kläder, handdukar och stekt fisk och vid varje bord stod en försäljare. Plötsligt kom några kvinnor med levande kycklingar på ryggen som dom ville sälja (insåg varför alla på Ssn blev veganer förra året). Mitt i detta gick jag , Ellen och Caroline från bord till bord och pratade med försäljare och då och då slog vi till med något köp.

Som tillexempel ananas!

På eftermiddagen gick vi till gymmet och jag är verkligen så tacksam över att vi har frihet att röra oss ute på stan nu. jag tror att detta är den bästa dagen här sedan jag kom.

Upp