JAG BESTEG MT KENYA

 
 
 
I torsdags eftermiddag påbörjades vandringen uppför Afrikas näst högsta berg- Mt Kenya. Jag vet inte vad jag hade för förväntningar egentligen, men jag var glad och peppad och såg toppen på avstånd när jag började gå. 
 
 
 
Det var en lätt vandring den här dagen för att komma till första campet där vi skulle spendera natten. Det var varmt, och allting omkring oss var jättefint. Vi stannade och tog bilder på allt, sjöng låtar och gick långsamt, långsamt som vi fått höra är jätteviktigt för att inte bli höjdsjuka. 
 
 
 
Efter ca 4 timmar kom vi fram till campet. Det fanns stugor som vi skulle kunna sova i, men jag, Martin och Curre tyckte att ska en bestiga Mt Kenya ingår det att sova i tält. 
 
 
 
 
 
Sedan blev det morgon, på fredagen. Det var iskallt och vi fick bönor och mackor till frukost innan vi började gå. Idag var vandringen både längre och tuffare. Det var mycket uppåt och vi tog massa matpauser:
 
 
 
Jag insåg efter några timmar att vandra är det bästa jag vet. Att bara gå, ett steg i taget, utan att tänka på någonting. Att inte veta om klockan är 11 eller 15, att inte ha en aning om vad som händer på instagram eller vad som ska göras i skolan nästa vecka. 
 
 
 
 
Jag insåg också att jag befann mig på typ jordens vackraste ställe, och att jag måste ta vara på precis allt i min omgivning. Att jag inte får gå förbi sånahär växter utan att stanna upp, titta på och dokumentera:
 
Och sedan.... gick vi. Vi fortsatte att gå, gå och gå lite till. Vi gick genom SÅ fina områden, med massa träd som jag aldrig sett någonstans förut och fyllde på våra vattenflaskor i ån. 
 
 
 
 
 
 
 
Och tillslut, efter en lång dag kom vi fram till ett annat camp, detta befann sig 1200 m högre upp än det vi sovit vid tidigare natt. Här gick vi och la oss tidigt och vad vi gjorde på lördagen kommer i ett annat inlägg!
Allmänt, KENYA | |
#1 - - Din Knytteledare:

Cool Ellinor! Mkt stolt att se dig tillämpa allt du lärde dig som Knyttebarn på Friluftsfrämjandet. Måste varit en duktig ledare du hade :-).

Svar: Hallå Fredrik! Absolut, utan knytte hade jag aldrig klarat det. Jag var ju den enda som hade riktig kåsa att äta ur och inte tallrik!
Ellinor Persson

Upp