MITT FÖRSTA DYGN "HEMMA"

Mitt i natten satt jag med Curre och Rosa på Nairobis flygplats med en resekortlek och spelade sjuan. Eller ja, vi spelade egentligen inte. Vi satt mest där och tänkte på att vi en timme senare skulle sitta på olika plan påväg till olika ställen i Sverige. 

Klockan blev 00 och jag vinkade av Curre som åkte med planet till Paris. Det var mest orealistiskt. Inte verkligt. Jag var trött och tänkte inte på mer än att hitta till min gate. Tänkte inte så mycket på att jag aldrig mer kommer träffa de flesta som jag bott ihop med under ett helt år. 

Rosa och jag la oss på golvet utanför gaten till vårt plan, och en timma senare klev vi på och lämnade Kenya. 

Några timmar senare befann jag mig i Amsterdam, ytterligare några timmar senare i Köpenhamn och slutligen i Sverige. Ett regnigt Sverige. Ingenting var förändrat, och det skrämmer mig så mycket att allt var annorlunda för mig men alla andra har bara levt vidare. 

Jag kom hem och packade upp. Åt plantis yoghurt ur kopparna jag köpt i Nairobi. Fick sms i vår grupp "internatborna" av de andra som nyss kommit hem. Alla skrev att de ville tillbaka. 

Jag föreslog att vi borde byta namn från "internatborna" för vi bor inte alls på nåt internat längre men de andra tyckte att det var fint att ha kvar. 

På kvällen tog jag tåget till Malmö och träffade Vicki och Niki. Vi gick runt på stan halva natten och jag har verkligen saknat att bara gå runt med dom. Att gå var jag vill utan att det är livsfarligt. Friheten har jag verkligen saknat. Men egentligen är det som Elsa skrev på sin blogg förra året " begränsad frihet är inte ens jobbigt när man delar den med andra"


Sammanfattning: Jag har saknat en massa saker med Sverige. Ljusa kvällar, familj och vänner, frihet, kranvatten, Malmö, välutrustade gym, asfalterade vägar, diskmaskin och rena lakan. Men jag ville ändå inte hem. Och det suger mer än något annat att terminen tog slut. För ett helt liv slutade samtidigt. 

Allmänt, Tankar | | Kommentera |

BIBLIOTEK

 
Det är något med bibliotek jag tycker om. Något med att det finns en plats som alltid är öppen för alla. Här sitter pensioärer och läser dagstidningen varje förmiddag, barnfamiljer spenderar sina lediga helger bland barnböcker och i kafèet, det finns grupper för invandrare att lära sig svenska, och tex få läxhjälp som jag hjälpte till med i våras! Också finns det ju datorer där en kan skriva ut papper och annat om en inte har sådant hemma. Ja, jag gillar bibliotek. 
 
 
Jag och Vicki bestämde oss förra hösten för att börja plugga en eftermiddag i veckan på biblioteket. Det gick i och för sig sådär, då vi brukade köpa med oss fika och det slutade alltid med att vi fikade, pratade och gick hem igen. Men tanken är fin. Och det är på biblioteket som jag brukar sätta mig när jag har en timme eller två att fördriva i stan. Som igår- då jag gått runt på mellandagsrean i timmar och inte hade något mer att göra i stan, men fortfarande behövde fördriva 2 timmar innan min frisörtid. Då letade jag upp böcker jag velat köpa men inte hittat eller haft råd med, och läste ut dom! 
Allmänt, Tankar | | Kommentera |

TATUERING

Det har gått en tatueringsström över skolan, och dragit med även mig. Så idag var vi 4 stycken som åkte iväg för att rispa in något egentligen spontant som ska sitta här hela livet. och jag älskar den tanken. 
 
 
 
Lisas tatueringar! 
 
 
 
Och Claras!
 
 
Också har vi Curres supercoola räv!
 
 
 
Samt Rosas och Alexandras lite mindre!
 
 
Också har vi ju då mig... Det är inte så att jag drömt om det här i flera år och gått och tänkt ut citat och typsnitt hur länge som helst. Men jag tycker om att ha något med mig som sitter fast, som en påminnelse. Och Leo Kuliko Jana är en bra sådan grej tycker jag. Idag är bättre än igår. För det tror jag.
 
 
 
Upp